åttonde januari tvåtusentio
Det är 20 minus grader ute.
Man tar på sig luvan och drar jackan hårt omkring sig.
Andas sakta och bara genom nästan.
Om man andas för djupt så hostar man bara.
Allt är svart ute.
Snödrivorna är det enda som lyser.
Det glittar av frosten.
Stjärnor lyser över sovande hus.
Det är tyst ute.
Det enda man hör är tickandet av en bilvärmare och knakandet av snö under skorna.
Man går ensam.
En gata känns som en evighet.
Man blir rädd för ingenting.
Skrämmer upp sig själv.
Tror att det dyker upp någon bredvid än, då det bara är ens egen skugga.
Man ökar hastigheten dem sista metrarna innan dörren.
Drar upp den kalla nyckeln i fickan och försöker pricka nyckelhålet ljudlöst.
Dörren öppnar sig.
Värmen välkomnar en in.
Äntligen är man hemma igen.
Någon som känner igen sig?
Man tar på sig luvan och drar jackan hårt omkring sig.
Andas sakta och bara genom nästan.
Om man andas för djupt så hostar man bara.
Allt är svart ute.
Snödrivorna är det enda som lyser.
Det glittar av frosten.
Stjärnor lyser över sovande hus.
Det är tyst ute.
Det enda man hör är tickandet av en bilvärmare och knakandet av snö under skorna.
Man går ensam.
En gata känns som en evighet.
Man blir rädd för ingenting.
Skrämmer upp sig själv.
Tror att det dyker upp någon bredvid än, då det bara är ens egen skugga.
Man ökar hastigheten dem sista metrarna innan dörren.
Drar upp den kalla nyckeln i fickan och försöker pricka nyckelhålet ljudlöst.
Dörren öppnar sig.
Värmen välkomnar en in.
Äntligen är man hemma igen.
Någon som känner igen sig?
Kommentarer
Postat av: Mammi
Så fint, blev nästan tårögd...Puz på dig <3
Postat av: anna
sv- haha , söt mamma ;)
Trackback
